Missförstånd

Under kvällens bad får Isabelle badvatten i det lilla sår som skrapades upp på handen då hon trillade av stolen under söndagens kaotiska lunch på Möllan, och skriker ungefär som jag föreställer mig att jag skrek under mina två förlossningar. Sammantaget. I ca fem minuter är jag pedagogikens moder för att försöka lugna situationen, men när detta har noll och ingen effekt tröttnar jag och ber henne lugna ner sig med frasen:

- Herregud, lugna ner dig och sluta skrik sådär. Grannarna måste tro att vi slår dig!

Varpå Isabelle skriker:

- MAMMA!! JAG VILL INTE ATT NI SKA SLÅ MIG!!!

    Plötsligt kommer jag ihåg varför pedagogik alltid vinner i längden. Och varför det ibland är en bra idé att räkna till hundra innan man säger något till en väldigt arg och väldigt trött fyraåring. Vänta bara tills hon drar sin version av den händelsen på förskolan. Skjut mig.